Bättre

Äntligen känns allt lite lättare, skolan är liiite lugnare men ändå svårt att släppa det. Var hemma i helgen och fick träffa bror som äntligen slipper att ligga på sjukhuset. Va så härligt att äta middag med han, mamma, pappa, Emelie, mormor, morfar och Nellie. Den kvällen behövdes verkligen. Han går med kryckor nu och han har gjort riktiga framsteg den senaste tiden. Imponerad av honom och att han orkar kämpa på så bra som han gör. Han är riktigt duktig!
Sen har jag ju en riktigt fin pojkvän som jag inte vet vad jag skulle gjort utan, känner mig sådär lite löjlig ibland när jag tänker på det men han får mig alltid att le och bara att han funnits där den senaste tiden har varit guldvärt! Fast vara hemma själv med tända ljus och popcorn framför tvn får mig att sakna honom ganska mycket speciellt när det är några dagar kvar tills vi ses igen. Men är vana att vara ifrån varandra så det går bra och finns annat man kan göra så det är mest positivt att sakna!
Har nog inte mycket mer att säga mer än att de känns som att allt börjar vända lite och jag börjar bli mitt vanliga positiva jag igen.